03 July 2018

Uppkopplad häst ger aha-upplevelse!

Svenska entreprenörsföretaget Hoofstep har tagit fram ett system som monitorerar hästen i exempelvis hagen. Hur den agerar och rör sig kan ägaren följa från kontoret eller hemmet via en app.
– Vi vill fånga beteendet, när är hästen tillfreds och när är det något som avviker, säger Priscilla Olsson som är en av grundarna.

Text: Anki Yngve
Foto: Johan Sjögren

Det hela började för några år sedan med att Priscilla och hennes man Per-Eric Olsson, efter en tid utomlands, flyttade hem till Sverige med sina hästar. På dagarna var de på sina respektive jobb medan hästarna var ”ensamma hemma” på den lilla gården i skånska Allerum.
Bland annat har paret en lusitanohingst och i hagen bredvid honom går flera ston. Priscilla var orolig för att något skulle hända, utan att hon fick reda på det förrän flera timmar senare.
– Vi kände att så här kan man inte ha det. Så Per-Eric, som är en riktig problemlösare, började fundera på någon form av övervakning.
Priscillas man är inte vilken hemmafixare som helst, han har sin bakgrund inom datavetenskap och har byggt många stora och avancerade system.
– Vi köpte billiga mobiltelefoner, satte dem i sådana där vattentäta skal som används när man sportar och hängde dem på hingsten för att kunna avläsa aktivitet och att han var kvar i hagen. Det fungerade så pass väl att vi kände att ”det här borde man kunna utveckla”. På den vägen är det, berättar Priscilla.

Big data och artificiell intelligens

Tillsammans med sina kollegor Mattias Lindström och Daniel Fagerström började Per-Eric att utveckla Hoofstep-systemet – en sändare på hästen som kommunicerar med en basstation, som i sin tur skickar information till ägarens app via lagring i ett datormoln.
De tre teknikerna i teamet har spetskompetens inom områden som ”big data”, robotteknik, programmering och hårdvarudesign. Medan Priscilla, som har varit CRM-chef på flera företag, bidrar med kompetens inom marknadsföring och affärsstrategier.
Teamet kompletterades med Karl Forssman på marknads- och försäljningssidan. Han kände Priscilla sedan tidigare och valde för två år sedan att flytta hem till Sverige från USA, för att jobba med Hoofstep. Men innan flytten såg han till att undersöka marknaden på andra sidan Atlanten, samt att bygga upp ett nätverk av bland annat amerikanska veterinärer.
– Min koppling till ridsporten är som ponnypappa till tre döttrar. Jag har gjort hela resan med att bygga stall och ridbana, skjutsa till tävlingar, skritta av och så vidare, berättar Karl leende.

 

Karl Forssman och Priscilla Olsson med det uppkopplade huvudlaget.

Dygnet runt och året om

Grundfrågan bakom hela systemet är vad som händer i hästens vardag alla de timmar vi inte är där för att träna eller sköta den.
– Vi vill fånga beteendet, när är den tillfreds och när är det något som avviker, säger Priscilla.
Den häst som monitoreras har en sensor över pannan, som fästs med ett huvudlag den kan bära dygnet runt och året om.
– Det är bara att inse att de upp till 23 timmarna hästen lever sitt eget liv påverkar den mer än en timme med oss på ryggen, säger Karl.
Mätaren på huvudet fångar med hjälp av gps- och gyroteknik upp hur hästen strövar omkring, rör sitt huvud, tuggar, dricker med mera. Sedan kommunicerar mätaren via radio med en basenhet i exempelvis stallet (i dag cirka 700 meter från hästen), som i sin tur sänder upp all data i ”molnet” och vidare till appen som kan larma om något avviker från mönstret. Du som följer hästen i din app kan befinna dig var som helst i världen.
– Allt kokar ner till beteende, det kan komma före sådant som temp eller puls vid exempelvis fång eller kolik. Det är därför sensorn sitter på huvudet, då får vi med hästens tuggrörelser och om den äter och dricker som den ska, förklarar Priscilla.

 

Laddas en gång i veckan

Själva hårdvaran väger väldigt lite och är formad efter hästens panna.
– Sensorn behöver laddas cirka tre timmar var tredje vecka om du har en aktiv häst. För vår åsna som mest står stilla räcker det med en gång i månaden, säger hon med ett skratt.
Som hästägare och ryttare poängterar Priscilla hur mycket hon har lärt sig om sina djur sedan hon började följa hur de beter sig på dagarna.
– Det första steget var att bara få veta att hästarna var kvar i hagen. Men så insåg vi att vi kunde få ut mycket mer data, inte bara ren gps-lokalisering.
När familjen Olsson precis hade flyttat hem till Sverige fick exempelvis ett av stona en allvarlig skada i hagen, då en pinne trängde in i en led.
– Vi visste inte hur länge hon hade stått stilla på tre ben, hade hon haft en sensor på sig hade det direkt gått ett larm till min mobil om att hon inte betedde sig som hon brukar, säger Priscilla.

 

Lär sig hur just din häst fungerar

Det unika och komplicerade med Hoofstep-systemet är egentligen inte själva hårdvaran och grundtekniken, utan hur data från sändarna behandlas och används. Per-Eric Olsson har bland mycket annat arbetat med AI, artificiell intelligens, och big data.
Enkelt förklarat handlar det om att bygga självlärande system, som förfinar sig själva genom att läsa av stora mängder data. Det tar systemet ungefär en vecka att bygga upp en profil för en viss häst, med hur den beter sig ”en normal dag”.
– Man lär känna sina hästar på ett helt annat sätt, det är häftigt, säger Priscilla och Karl fyller i:
– När islandshästen här på gården blev jagad av bromsar i hagen, och sprang runt, såg vi exempelvis det i appen. Även om du känner dina djur väl lär du dig att förstå dem ännu bättre.
I dagsläget visualiserar systemet hästens aktivitet de senaste 24 timmarna. Du kan se hur den har rört sig och dess beteendemönster, samt hur det gångna dygnet förhåller sig till det som har skett historiskt.
– Exempelvis är det superintressant att studera hur hästarna använder hagen, står de bara vid insläppet hela dagarna? Våra ston har en stor hage på sju hektar, men vi ser väldigt tydligt att de rör sig på vissa stråk och inte använder all yta, berättar Priscilla.

 

Intresse från kliniker och uppfödare

Den tänkta målgruppen var från början alltså hästägare som jobbar borta från sina djur.
– Men vi har även pratat med kliniker som verkligen skulle ha nytta av det här, exempelvis för att monitorera kolikhästar. I dag sitter de och tittar på skärmar, med Hoofstep kan man i stället direkt få larm om en viss häst lägger sig ner, säger Karl.
Veterinärerna skulle även kunna hålla koll på hästar på distans under de första kritiska dygnen efter hemgång.
– Vi har tät dialog med forskare världen över och kommer under hösten att medverka i forskningsprojekt, berättar han.
Också inom aveln har entreprenörerna märkt av ett stort intresse.
– Jag har hört så många uppfödare som har varit jätteintresserade, därför har vi övervakning av ston med i utvecklingsplanen. Frågan är om det blir redan i år eller lite senare, säger Priscilla entusiastiskt.
Karl tar upp att befintliga system för övervakning av avelsston nästan alltid är inriktade på de sista veckorna eller dagarna under dräktigheten. Med Hoofstep kan du hålla koll på stoet under hela havandeskapet samt under veckorna efter förlossningen, då hon bland annat har förhöjd risk att drabbas av kolik.

 

Lansering till hösten

Hoofstep har fått in en del kapital både från teknologisidan och från investerare med hästkoppling. Inte minst har Almi Invest gått in och stöttat bolaget. Det gör att fyra av grundarna har jobbat heltid med utvecklingen sedan i höstas, från och med första juli i år jobbar alla fem enbart med Hoofstep.
Företaget har för tillfället ett antal sensorer ute hos olika testare, de kollar av alla hästarna varje morgon.
– Just nu koncentrerar vi oss på bra betakunder som verkligen ställer krav på oss. Vi vill inte bara höra det som är positivt utan vill testa systemet ordentligt, säger Priscilla.
Produkten lanseras i höst, genom en Kickstarter-kampanj. Och den färdiga produkten levereras i början på nästa år till dem som har beställt den via kampanjen.
– Europa och Nordamerika är vårt fokus till att börja med. Vi vill bli internationella med en gång, förklarar Karl.
Entreprenörerna vill att tröskeln för att börja använda systemet ska vara låg, därför får det inte bli för dyrt.
– Vi kommer att sälja ett abonnemang, du äger inte hårdvaran utan det gör vi, lite som med ett villalarm. Kunden lånar produkten, betalar för servicen varje månad och om han eller hon är nöjd tuggar abonnemanget på. Annars skickas produkten tillbaka, säger Karl och Priscilla fyller i:
– Meningen är att installationen ska vara ”do it yourself”, detta är en tjänst snarare än en pryl. Vi ser oss som ett kunskapsföretag.

 

Hästen får en avatar i appen

Hårdvaran är mer eller mindre färdigutvecklad, just nu trimmar entreprenörerna på datainsamlingen och själva appen.
– Den kommer att bli väldigt interaktiv, något helt annat än vad man har sett tidigare, lovar Karl och fortsätter:
– Vi jobbar med 3D-modeller och animation, varje häst får en avatar i appen så att du exempelvis ser när den ligger ner.
Med hjälp av så kallad geofencing ritar hästägaren in sin gård – sedan kan han eller hon få ett larm i telefonen när hästen går från stallet till hagen, till ridhuset och så vidare.
– Du kan rita in hotspots i hagen där exempelvis utfodring sker eller där vattenkaret står.

Ska inte störa eller vara i vägen

Det många lyfter på ögonbrynen åt är den sele som sensorn sitter fast med.
– Huvudlaget fungerar lite som en sport-BH, det sitter tight men är inte i vägen, säger Priscilla.
Hon berättar att de har haft testare där ägaren har menat att ”den där får du aldrig på min häst”.
– Men det funkar, vi har inte stött på en enda individ hittills som har reagerat märkvärt. Det finns mycket idéer om vad som går och inte går med hästar, skrattar hon.
Den egna hingsten är expert på att få av sig exempelvis grimmor och täcken. Så när teamet hade fått fram en prototyp som satt kvar på honom visste de att de var i hamn.
– Med min dressyrbakgrund ville jag först ha huvudlaget snyggt och diskret, vi provade med tjusigt läder från Italien men det var inte praktiskt. Det här är en hightechgrej, då får det se lite hightech ut, konstaterar Priscilla.
Att huvudlaget delvis är rött i grundutförandet är av praktiska skäl, skulle hästen få av sig det i hagen blir det lättare att hitta. Eftersom selen fästs med kardborre lossnar den om hästen skulle fastna i något.
– Även om du får en exakt position via gps är det bra med en färg som syns, huvudlaget kommer på sikt att kunna kan specialbeställas i valfri kulör.

Möter ni mycket skepsis när ni är ute och pratar om detta?

– De som verkligen förstår produkten är enbart positiva, den vanligaste invändningen är annars att ”det där kommer inte min häst att vilja ha på sig”. Sedan är några rädda för skav, men det är inget vi har haft problem med hittills. Skulle en häst vara extremt känslig kan vi sätta en extra bit teddy under sändaren.
Det händer att Priscilla möter en ”jag känner mina hästar tillräckligt väl som det är”-attityd.
– Vi hästmänniskor är lite traditionella, vi kan liksom redan allt. Dock var det helt annorlunda när jag för ett tag sedan hade en gruppdiskussion med elever på ett ridgymnasium. Det var fantastiskt, de ser bara möjligheter. ”Klart att man ska digitalisera sina hästar”, tyckte ungdomarna.

Databas över hästars beteende

Vid sidan av monitorerandet av enskilda hästar finns ytterligare ett syfte med Hoofstep, nämligen att ta tillvara och analysera de enorma datamängder som samlas in. Data kategoriseras efter kön, ålder, ras, användningsområde och så vidare – men hästarna är anonyma i övrigt.
– Affärsidén har två sidor där den första är ”en till en-nytta”, att förkorta tiden mellan indikation och åtgärd för den enskilda hästen. Den andra sidan handlar om big data och kunskap. Vårt mål är att bli världens största databas om hästbeteende, som görs tillgänglig för forskning. Även försäkringsbolag är intresserade av sådan övergripande statistik, säger Karl.
Ju fler hästar som använder Hoofstep över tid, desto mer lär sig systemet om djurens grundläggande beteende och om vad som kan betraktas som avvikande. Priscilla menar att teamet ser stora värden i detta längre fram. Inte minst är social interaktion mycket intressant.
– Man läser i vissa forskningsstudier hur det dras enorma slutsatser utifrån kanske tio hästar som vistas i en kontrollerad miljö. Den här databasen blir en guldgruva för forskare och etologer, och vi vill bidra till att öka kunskapen om hästens välmående. Hur håller man egentligen hästar optimalt? avslutar hon.

 

Hästsmart

Fler inlägg från Hästsmart

14 June 2018

Spännande dagar på Strömsholm

( FOTO: Roland Thunholm )

Förra veckan var det dags för Strömsholmsdagarna 2018. Saab och Ridsportens Innovationer fanns på plats under den soliga hästfesten för att visa upp den senaste innovationen inom hästsporten. 

Bland annat genomförde Ridsportens Innovationer en workshop under torsdagen om Flyinges smarta och uppkopplade ridhus som Hästsmart tidigare skrivit om.
– Vi tog tillfället i akt när det fanns så många toppryttare på plats att berätta om planerna och uppbyggandet av Flyinges smarta ridhus och få deras input på hur vi kan hjälpa dem att optimera sin träning och vilken typ av teknik de behöver för att prestera på toppnivå, berättar Kristina Berggren, projektledare för Ridsportens Innovationer tillsammans med Madeleine Malmsten.
Ett 30-tal ryttare och tränare lyssnade på presentationen och fick sedan själva komma med förslag om vad som skulle kunna mätas i ett smart ridhus. Bland annat medverkade de lovande juniorerna Lina Dolk och Johanna Due-Boje i diskussionerna samt elitryttarna Gunilla Byström och Rose Mathisen och veteranen Ulla Håkansson.
– Det blev en jättebra diskussion och vi fick in många bra idéer som vi kan ta med i det fortsatta arbetet, säger Kristina Berggren.

 

 

Demo av Ridesum träningsapp

Under lördagen berättade Ridsportens innovationer om hur innovationskraften stärks i ridsporten och samarbetspartnern Ridesum demonstrerade hur det kan gå till att träna digitalt med deras träningsapp, genom att låta ryttaren Lovisa Carlsson coachas live av ridläraren Åsa Steninger.
Ryttaren filmas med en mobil när den rider. Videon livestreamas sedan genom appen till tränaren som kan befinna sig varsomhelst i världen. Tack vare appen som lanseras senare i höst kan ryttare spara både tid och pengar och få tillgång till flera tränare. Appen innehåller dessutom funktioner som hjälper ryttaren att planera sin träning. Ridesum bygger även en tränarbank för att enkelt kunna hitta tränare och få hjälp.
– Vi kommer testa appen under sensommaren genom att låta elever från Flyinge träna för Strömsholms tränare, säger Kristina Berggren.
Det här är bara ett exempel på många av de samarbeten Ridsportens Innovationer har med startupföretag, forskningsinstitut och andra företag inom hästnäringen.

 

Saab har tillsammans med Svenska Ridsportförbundet och hästsportens riksanläggninga, Ridskolan Strömsholm och Flyine, startat ett projekt för att öka innovationskraften inom svensk ridsport. Projektet Ridsportens Innovationer har som mål att på ett konkret och praktiskt tillvägagångssätt samla, utvärder och driva utveckling av innovativa produkter, metoder och tjänster som är till stor nytta för ridsportens aktiva. Har du någon innovation eller idé du vill presentera? Änmäl dig till någon av pitchdagar här»

 

 

Hästsmart

Fler inlägg från Hästsmart

04 June 2018

Flyinges ridhus har blivit ”smart” – nu ska ridkonsten mätas objektivt

( FOTO: Johan Sjögren )

Flyinge ska få Sveriges smartaste ridhus till gagn för uppfinnare, forskare och studenter inom hästhållning och ridsport. Arbetet är redan i gång, servern och de första sensorerna har redan installerats i Stora ridhuset på riksanläggningen.

Madeleine Malmsten är projektledare för Ridsportens Innovationer, som finansierar det smarta ridhuset. Hon är själv ryttare, har programmerat sedan hon var nio år gammal och har tidigare bland annat jobbat med utveckling av IT-system med inriktning mot sensorer och sensordatalagring.
– Ridsporten ligger tyvärr långt efter när det handlar om innovation och teknik. Hårdrar man det lite var den senaste stora uppfinningen när skottkärran fick två hjul i stället för ett, säger hon med ett snett leende.

Projektledaren Madeleine Malmsten gör ett första sensortest.
Projektledare Madeleine Malmsten gör ett första sensortest.

I jämförelse med exempelvis golf eller segling har det samlats in ganska lite mätbara och objektiva data om hur ridning egentligen fungerar. Sådan utveckling börjar visserligen komma i gång lite smått, men enligt Madeleine behövs det någon som stöttar startup-företag och andra initiativ. Och det är där projektet Ridsportens Innovationer kommer in.
– Syftet är inte vinstdrivande utan det handlar om att öka innovationskraften. Att Saab har gått in i det här, tillsammans med riksanläggningarna Flyinge och Strömsholm, handlar i slutändan om att det råder stor ingenjörsbrist i Sverige. Får vi inte in fler kvinnor i ingenjörsyrket kommer rekryteringen att behöva ske utomlands i framtiden. Så vi vill uppmuntra unga ridsportare att intressera sig för teknik.

Ridforskning ”i verkligheten”

Inspirationen till det smarta ridhuset kommer från så kallade living labs, där man skapar forskningsmiljöer ”ute i verkligheten”. Något Madeleine själv har varit involverad i under tidigare projekt.
– Det är svårt att studera och utveckla något fullt ut till färdig produkt i klassiska labb. Living labs handlar därför om test och utveckling i verklig miljö. I vårt fall i ett ridhus, säger hon och fortsätter:
– Vill du till exempel undersöka hur en häst påverkas av en viss dressyrrörelse kan du absolut testa det i detalj i ett labb. Men det blir inte samma sak som vid återkommande ridpass i verklig miljö. Då kan det vara jättebra att verifiera det du har sett i labbet med tester i det smarta ridhuset.

Servern "Ada" är hjärnan i det smarta ridhuset.
Servern “Ada” är hjärnan i det smarta ridhuset.

Att man har valt just Stora ridhuset på Flyinge som plats för projektet är ingen slump.
– Flyinge är en jättebra miljö för detta. Vi vet vilka hästar och ryttare som rider här och vad de har för bakgrund, eftersom de ingår i utbildningsverksamheten. Flyinge har koll på hästarna och de vet vilka eleverna är som vi kan göra mätningar på. Dessutom finns det gott om kunnig personal som kan ta exakta instruktioner från innovatörerna, säger Madeleine.

Temperatur och luftfuktighet

Det som har installerats inledningsvis är sensorer för mätning av inomhusmiljö, samt för mätning av närvaro vid in- och utgången.
– Något vi kommer att kunna mäta från start är alltså temperatur och luftfuktighet i ridhuset. Vi skulle till exempel kunna se hur temperaturskillnader påverkar hästens prestation, vilken temperatur och luftfuktighet som är optimal för ridning och så vidare, säger Madeleine.

Flyinges anläggningschef Anders Grane rider skolhästen Rivage W (valack född 2005 e. Quite Easy – Cortus) under det första sensortestet.
Flyinges anläggningschef Anders Grane rider skolhästen Rivage W (valack född 2005 e. Quite Easy – Cortus) under det första sensortestet.

Vid sidan av de fasta sensorerna i ridhuset är tanken att man ska kunna förse både ryttare och hästar med trådlösa mätare.
– Det som blir intressant är att korsköra data från de olika sensorerna. Alltså att exempelvis jämföra temperaturen i ridhuset med mätning av ekipagets prestation.

Madeleine sätter lastceller som mäter tryck – samt en sensor som mäter acceleration, gyro och magnitud – på stigbyglarna.
Madeleine sätter lastceller som mäter tryck – samt en sensor som mäter acceleration, gyro och magnitud – på stigbyglarna.

Sensorerna vid in- och utsläppet ger en indikation om hur många hästar som vistas i ridhuset och hur mycket det utnyttjas.
– Dock är det antalet in- och utgångar som loggas just nu, inte antal ekipage. Det kan ju vara flera hästar som kommer in på samma gång…

Kommer ni att ha trådlösa ryttar- och hästsensorer att låna ut?
– Det beror lite på, om vi ser att en viss sensor kan användas till flera projekt skulle vi kunna hjälpa till med inköp. Men det vi framför allt kommer att tillhandahålla är tekniken för att samla in data och för att visualisera den. Det är egentligen detta som är den stora investeringen. Sensorerna man sätter på hästar och ryttare har kommit ner rejält i pris, det finns sådana att köpa för en femhundring.

En interaktiv dressyrtävling

Efter hand kommer fler ”funktioner” att installeras i ridhuset.
– Något vi kommer att sätta in inom en snar framtid är sensorer för inomhuslokalisering. Det vill säga så att vi kan ha koll på var på banan ett ekipage som har försetts med mätare befinner sig, berättar Madeleine.
Och i september, under den internationella tävlingen Saab International Grand Prix Dressage på Flyinge, kommer arrangören att använda och visa systemet på olika innovativa sätt.

Data från sensorn visualiseras sedan i en mobil-app.
Data från sensorn visualiseras sedan i en mobil-app.

– Vi har massor av roliga idéer, men inget är helt klart och officiellt ännu. Sedan kommer vi förstås att föra dialog med ryttarna inför tävlingen, vi vill veta vad de har behov av och skulle önska fanns.

Hur funkar det smarta ridhuset rent tekniskt?
– Vi har ställt hit en server som jag har döpt till Ada efter Ada Lovelace, en matematiker som levde på 1800-talet och som brukar kallas världshistoriens första datorprogrammerare. Den är uppkopplad mot ett moln med datalagring och analysering. På så sätt kommer datan som samlas in att kunna visualiseras.
– Via switchar (ett slags nätverksväxlar, reds anm.) kan vi koppla ihop servern med både fasta och trådlösa sensorer. Systemet är heterogent byggt så att man i princip ska kunna sätta in vilken sensor som helst, vi är inte knutna till ett visst operativsystem eller så.

Tillgängligt för innovatörer

Tanken är att det smarta ridhuset ska vara öppet för innovatörer som är i behov av tekniken.
– Vi bygger infrastrukturen och är övertygade om att den kommer att inspirera till många projekt. Arbetet kommer att ske i samarbete med startups, som till exempel behöver kunna se vad som händer när en häst tränas på ett visst sätt, säger Madeleine.

"På detta sätt kan man mäta sådant som hastighet, gångart, riktning, stigbygeltryck med mera. Innovatörerna får bestämma vad de vill titta på, vi på Ridsportens Innovationer tillhandahåller den tekniska infrastrukturen", förklarar Madeleine.
“På detta sätt kan man mäta sådant som hastighet, gångart, riktning, stigbygeltryck med mera. Innovatörerna får bestämma vad de vill titta på, vi på Ridsportens Innovationer tillhandahåller den tekniska infrastrukturen”, förklarar Madeleine.

Hon berättar att de i skrivande stund för diskussioner med innovatörer, forskare, företag, studenter och universitet. Och att konkreta projekt är på gång, även om det än så länge är inofficiellt vilka de är. Det Madeleine tror och hoppas är att projekten kommer att innebära ett lyft för hela ridkonsten.
– Du får en objektiv bedömning med sensorer. Exempelvis skulle vi kunna mäta hur mycket ryttare rider på volt respektive på rakt spår under ett pass, hur mycket det rids i varje varv och så vidare, säger hon och fortsätter:
– Det smarta ridhuset blir definitivt inte lika exakt som en labbmiljö, men det kommer att gå att göra en hyfsad bedömning av både hästens och ryttarens rörelser. Möjligheterna är oändliga!

Sporten blir ”sportigare”

Även tävlingssporten har mycket att vinna på att anamma modern teknik.
– Tänk exempelvis en dressyrtävling, vad mycket kul man skulle kunna hitta på. Monitorer skulle inte bara kunna visa domarpoängen i realtid, de skulle även kunna räkna upp antalet steg i piaff och så vidare, spånar Madeleine.

Anders bär en pytteliten sändare i fickan. Enligt honom blir det otroligt betydelsefullt för skolan att den här tekniken finns på plats. "Det är bara fantasin som sätter gränser för hur vi kan använda den. Varje år finns det jätteroliga ex-jobb där detta skulle kunna komma till praktisk nytta."
Anders bär en pytteliten sändare i fickan. Enligt honom blir det otroligt betydelsefullt för skolan att den här tekniken finns på plats. “Det är bara fantasin som sätter gränser för hur vi kan använda den. Varje år finns det jätteroliga ex-jobb där detta skulle kunna komma till praktisk nytta.”

Hon är övertygad om att smart teknik under ridtävlingar kan bidra till att göra sporten mer intressant för utomstående.
– Får vi in mer teknik blir det liksom mer sport, vilket i sin tur kan få fler att vilja titta på ridsport antingen live eller på tv. Om man kollar på en golfsändning visualiseras exempelvis bollbanorna live.
Samtidigt är Madeleine noga med att poängtera att forskare och innovatörer inte kommer att sitta och spionera på ryttare eller publik.
– Data samlas enbart in anonymt och bara från dem som har godkänt det. Vi har säkrat hela systemet utifrån de nya GDPR-reglerna för personlig integritet. Det vi kan göra är att kategorisera hästar och ryttare utifrån vissa egenskaper, men data lagras inte med mer specifika ”personuppgifter” än så.

Ett lyft för ryttare och hästar

Den största vinsten med det smarta ridhuset tillfaller ändå ryttarna och deras hästar.
– Vi ryttare kan få mer objektiv kunskap, som gör att vi kan lämna mindre åt tyckande och slump i träningen. Sedan får man inte glömma att både människor och hästar är individer, det här kommer inte att ersätta ridhandböcker eller tränare. Men objektiva data kan absolut komplettera de mänskliga sinnena och ryttarkänslan, säger Madeleine.
Något hon tycker är väldigt fascinerande med det här projektet är att ridsporten har en så lång och viktig historia, med mängder av traditioner och erfarenhetsbaserad kunskap.
– Det vi kan göra med modern teknik är att hitta bevis för att det vi tror oss veta faktiskt stämmer. Har en viss övning den effekt vi hoppas? Det här är riktigt kul ur ett ridkonstperspektiv, att vi kommer att kunna bevisa eller dementera olika hypoteser och ”sanningar”.

Kommer systemet att användas i utbildningarna här?
– Absolut, exempelvis kommer hippologerna som gör sina ex-jobb att ha tillgång till det här. Även studenter från andra utbildningar kan höra av sig med idéer, det är bara att kontakta min kollega Kristina Berggren på Ridsportens Innovationer och presentera sitt projekt.
– Den tekniska biten har vi koll på, vi kan dessutom tipsa om kunniga personer på olika områden. Så man måste inte ha den tekniska kompetensen själv för att nyttja det smarta ridhuset. Du behöver inte kunna programmera, det viktiga är en riktigt bra idé.

Ridsportens Innovationer

Svenska ridsportförbundet har tillsammans med Saab och hästsportens riksanläggningar, ridskolan Strömsholm och Flyinge, startat ett nytt och långsiktigt projekt för att öka innovationskraften inom svensk ridsport.
Projektet Ridsportens Innovationer har som mål att på ett konkret och praktiskt tillvägagångssätt samla, utvärdera och driva utveckling av innovativa produkter, metoder och tjänster som är till stor nytta för ridsportens aktiva.
Projektet har tre fokusområden:

  • Hästens välfärd och hållbarhet
  • Utbildning och träning
  • Upplevelsen av ridsport

Hästsmart

Fler inlägg från Hästsmart

Samarbetspartners