21 August 2017

Ridsport ger funktionsnedsatta självförtroende

Att leva med funktionsnedsättning är en livslång utmaning som kan tära på självförtroendet. Forskning visar att ridsport kan råda bot på detta.

Omkring 20 procent av Sveriges befolkning lever med någon form av funktionsnedsättning. Detta kan leda till dåligt självförtroende, samtidigt som psykisk hälsa paradoxalt nog, är viktigt för att orka med en utmanande vardag. Forskning visar att ridning har positiva effekter för välmående och inom Svenska Ridsportförbundets parasport finns i dag cirka 4 000 ryttare.

– Ridning är ovärderligt för funktionsnedsatta. På hästryggen får de fysisk träning, gemenskap och självförtroende, säger Marléne Engström, ordförande för Svenska Ridsportförbundets parakommitté.

Förlamad efter ridolycka

Marléne Engström talar av egen erfarenhet. Så länge hon kan minnas har ridsporten spelat en central roll i hennes liv. För tolv år sedan bröt hon ryggen i en ridolycka och är i dag 87 procent förlamad, från armhålorna och nedåt. Att hon skulle upp på hästryggen igen var det ändå aldrig någon tvekan om.

Marléne Engström, ordförande för Svenska Ridsportförbundets parakommitté. Foto: Anna Johannesson

– Jag har alltid varit en aktiv hästtjej och därför var det självklart att fortsätta rida efter olyckan, trots att jag behövde hitta ett nytt sätt. Det var lite som att lära sig rida på nytt.

Ridsport ger identitet

Åter på hästryggen upplevde Marléne Engström genast hästens positiva effekter. I sadeln fick hon tillbaka sin ryttaridentitet. Genom sitt engagemang i parakommittén vill hon nu inspirera andra med funktionsnedsättning att hitta till ridningen.

– Jag vet hur mycket hästlivet kan betyda för oss med funktionsnedsättningar och det vill jag att fler ska upptäcka, säger hon.

Tävla med funktionsnedsättning

Inom ridsporten finns det plats för alla, oavsett funktionsnedsättning. Ryttarna deltar och sätter upp mål utifrån egna förutsättningar och vissa väljer även att tävla.

Ryttare med funktionsnedsättning kan tävla i två grenar: paradressyr och parakörning. Tävlingarna är indelade i fem grader som avgör hur mycket funktionsnedsättningen påverkar ridningen, vilka hjälpmedel som får användas samt ryttarprogrammets utformning. Vart fjärde år arrangeras dessutom Special Olympics för ryttare med kognitiv funktionsnedsättning.

 

Läs mer: Skallfraktur öppnade dörren till paradressyr»

 

Hästsmart

Fler inlägg från Hästsmart

21 August 2017

Skallfraktur öppnade dörren till paradressyr

( FOTO: Svenska Ridsportförbundet )

Från orkeslös med spräckt huvud till tvåfaldig bronsmedaljör under Paralympics i Rio. Louise Etzner Jakobsson har gjort en livsavgörande resa.

– Förut var det jag som utbildade och tränade hästar. Sedan olyckan har det varit de som tagit hand om mig. Utan hästarna skulle jag aldrig vara där jag är i dag, säger Louise Etzner Jakobsson.

Skallfraktur och hjärnblödning

Det är den 5 augusti, 2011. Louise leder in sin häst i stallet, på familjens gård utanför Klintehamn på Gotland, när den plötsligt blir skrämd och trampar henne på foten. När Louise försöker komma loss kastas hon bakåt och slår huvudet i marken.

 

Louise Etzner Jakobsson och Zernard.
Louise Etzner Jakobsson och Zernard.

På sjukhuset konstateras skallfraktur och hjärnblödning. Efter några veckor får Louise komma hem igen, men måste vara stilla för att frakturen ska läka.

– Jag orkade ingenting och tappade all kondition och muskelstyrka. Det var jättejobbigt. Efter tre månader fick jag börja promenera med stavar och utöka med en minut om dagen.

Kunde inte trava

Ytterligare tre månader dröjde innan Louise hade tillåtelse att sätta sig på en häst igen. Skritt och galopp fungerade, men inte trav. Hon berättar att tvåtaktrörelsen dunkade som ett hjärnspett i huvudet och att det var omöjligt att koordinera vänster arm och ben. Men hon gav sig inte. Louise låste fast handen med ett handtag och fixerade benet med klisterspray.

– I dag går det jättemycket bättre att trava, men det är fortfarande det som är jobbigast. Jag måste jobba för att kunna sitta i traven, känna takten och bli ett med hästen.

 

Louise Eztner Jakobsson, Anita Johnsson och Felicia Grimmenhag är de tre ryttare som deltar i EM i paradressyr. Foto: Svenska Ridsportförbundet

Kamp för acceptans

”Du är frisk om ett halvår”, sa läkaren. Men efter 1,5 år började Louise inse att hon aldrig skulle bli densamma.

– Kanske var det bra att läkaren sa så, så att jag inte grävde ner mig.

Vägen mot acceptans har gått genom olika faser. Först var Louise i chock. Sedan bestämde hon sig för att bli frisk och förnekade länge att kroppen inte var med på noterna. När hon slutade med det, blev hon deprimerad. Med hjälp av en psykolog lärde hon sig att acceptera sin begränsade energi och behovet av vila.
– Det tog två år att acceptera och det är fortfarande en resa. Jag jobbar samtidigt på att bli ännu bättre och tränar hjärnan för att orka mer och minnas bättre.

Börjar tävla igen

Efter lång övertalning lyckades en väninna övertala Louise att träna hennes häst Zernard. I dag tävlar Louise själv på den, i paradressyr. På Zernards rygg känner hon sig 100 procent trygg och närmast väntar ett EM för dem båda. Går allt som det ska tror hon på medalj, men den stora tävlingen pågår inom henne själv.

– Nummer ett är att vinna över mig själv och prestera så bra jag kan. Jag läser inte in mig på vilka som startar eller dömer. Inget sådant ska påverka mig, säger hon.

 

Läs mer: Ridsport ger funktionsnedsatta självförtroende»

Hästsmart

Fler inlägg från Hästsmart

19 August 2017

Här är Patrik Kittels ritualer innan tävling

Patrik Kittels ritualer innan tävling

  1. Titta på tv-serien Friends.
  2. Äta en bra frukost.
  3. Klä på mig en viss tid.
  4. Putsa stövlarna, hästskötaren Donald gör ett superjobb, men det är mera proceduren och att få tänka under tiden jag gör det.
  5. Ta på hörsnäcka och börjar tänka igenom framridningen.

Hästarnas ritualer:

  1. Fasta tider för mat och sova.
  2. Få komma in och kissa ordentlig i ren box så blåsan är tom när det är dags.
  3. Massagetäcke eller massage av hästskötare.
  4. Knoppa.
  5. Sadla och tränsa för att sedan tas till uppvärmning.

Hästsmart

Fler inlägg från Hästsmart

Samarbetspartners