04 June 2018

Flyinges ridhus har blivit ”smart” – nu ska ridkonsten mätas objektivt

( FOTO: Johan Sjögren )

Flyinge ska få Sveriges smartaste ridhus till gagn för uppfinnare, forskare och studenter inom hästhållning och ridsport. Arbetet är redan i gång, servern och de första sensorerna har redan installerats i Stora ridhuset på riksanläggningen.

Madeleine Malmsten är projektledare för Ridsportens Innovationer, som finansierar det smarta ridhuset. Hon är själv ryttare, har programmerat sedan hon var nio år gammal och har tidigare bland annat jobbat med utveckling av IT-system med inriktning mot sensorer och sensordatalagring.
– Ridsporten ligger tyvärr långt efter när det handlar om innovation och teknik. Hårdrar man det lite var den senaste stora uppfinningen när skottkärran fick två hjul i stället för ett, säger hon med ett snett leende.

Projektledaren Madeleine Malmsten gör ett första sensortest.
Projektledare Madeleine Malmsten gör ett första sensortest.

I jämförelse med exempelvis golf eller segling har det samlats in ganska lite mätbara och objektiva data om hur ridning egentligen fungerar. Sådan utveckling börjar visserligen komma i gång lite smått, men enligt Madeleine behövs det någon som stöttar startup-företag och andra initiativ. Och det är där projektet Ridsportens Innovationer kommer in.
– Syftet är inte vinstdrivande utan det handlar om att öka innovationskraften. Att Saab har gått in i det här, tillsammans med riksanläggningarna Flyinge och Strömsholm, handlar i slutändan om att det råder stor ingenjörsbrist i Sverige. Får vi inte in fler kvinnor i ingenjörsyrket kommer rekryteringen att behöva ske utomlands i framtiden. Så vi vill uppmuntra unga ridsportare att intressera sig för teknik.

Ridforskning ”i verkligheten”

Inspirationen till det smarta ridhuset kommer från så kallade living labs, där man skapar forskningsmiljöer ”ute i verkligheten”. Något Madeleine själv har varit involverad i under tidigare projekt.
– Det är svårt att studera och utveckla något fullt ut till färdig produkt i klassiska labb. Living labs handlar därför om test och utveckling i verklig miljö. I vårt fall i ett ridhus, säger hon och fortsätter:
– Vill du till exempel undersöka hur en häst påverkas av en viss dressyrrörelse kan du absolut testa det i detalj i ett labb. Men det blir inte samma sak som vid återkommande ridpass i verklig miljö. Då kan det vara jättebra att verifiera det du har sett i labbet med tester i det smarta ridhuset.

Servern "Ada" är hjärnan i det smarta ridhuset.
Servern “Ada” är hjärnan i det smarta ridhuset.

Att man har valt just Stora ridhuset på Flyinge som plats för projektet är ingen slump.
– Flyinge är en jättebra miljö för detta. Vi vet vilka hästar och ryttare som rider här och vad de har för bakgrund, eftersom de ingår i utbildningsverksamheten. Flyinge har koll på hästarna och de vet vilka eleverna är som vi kan göra mätningar på. Dessutom finns det gott om kunnig personal som kan ta exakta instruktioner från innovatörerna, säger Madeleine.

Temperatur och luftfuktighet

Det som har installerats inledningsvis är sensorer för mätning av inomhusmiljö, samt för mätning av närvaro vid in- och utgången.
– Något vi kommer att kunna mäta från start är alltså temperatur och luftfuktighet i ridhuset. Vi skulle till exempel kunna se hur temperaturskillnader påverkar hästens prestation, vilken temperatur och luftfuktighet som är optimal för ridning och så vidare, säger Madeleine.

Flyinges anläggningschef Anders Grane rider skolhästen Rivage W (valack född 2005 e. Quite Easy – Cortus) under det första sensortestet.
Flyinges anläggningschef Anders Grane rider skolhästen Rivage W (valack född 2005 e. Quite Easy – Cortus) under det första sensortestet.

Vid sidan av de fasta sensorerna i ridhuset är tanken att man ska kunna förse både ryttare och hästar med trådlösa mätare.
– Det som blir intressant är att korsköra data från de olika sensorerna. Alltså att exempelvis jämföra temperaturen i ridhuset med mätning av ekipagets prestation.

Madeleine sätter lastceller som mäter tryck – samt en sensor som mäter acceleration, gyro och magnitud – på stigbyglarna.
Madeleine sätter lastceller som mäter tryck – samt en sensor som mäter acceleration, gyro och magnitud – på stigbyglarna.

Sensorerna vid in- och utsläppet ger en indikation om hur många hästar som vistas i ridhuset och hur mycket det utnyttjas.
– Dock är det antalet in- och utgångar som loggas just nu, inte antal ekipage. Det kan ju vara flera hästar som kommer in på samma gång…

Kommer ni att ha trådlösa ryttar- och hästsensorer att låna ut?
– Det beror lite på, om vi ser att en viss sensor kan användas till flera projekt skulle vi kunna hjälpa till med inköp. Men det vi framför allt kommer att tillhandahålla är tekniken för att samla in data och för att visualisera den. Det är egentligen detta som är den stora investeringen. Sensorerna man sätter på hästar och ryttare har kommit ner rejält i pris, det finns sådana att köpa för en femhundring.

En interaktiv dressyrtävling

Efter hand kommer fler ”funktioner” att installeras i ridhuset.
– Något vi kommer att sätta in inom en snar framtid är sensorer för inomhuslokalisering. Det vill säga så att vi kan ha koll på var på banan ett ekipage som har försetts med mätare befinner sig, berättar Madeleine.
Och i september, under den internationella tävlingen Saab International Grand Prix Dressage på Flyinge, kommer arrangören att använda och visa systemet på olika innovativa sätt.

Data från sensorn visualiseras sedan i en mobil-app.
Data från sensorn visualiseras sedan i en mobil-app.

– Vi har massor av roliga idéer, men inget är helt klart och officiellt ännu. Sedan kommer vi förstås att föra dialog med ryttarna inför tävlingen, vi vill veta vad de har behov av och skulle önska fanns.

Hur funkar det smarta ridhuset rent tekniskt?
– Vi har ställt hit en server som jag har döpt till Ada efter Ada Lovelace, en matematiker som levde på 1800-talet och som brukar kallas världshistoriens första datorprogrammerare. Den är uppkopplad mot ett moln med datalagring och analysering. På så sätt kommer datan som samlas in att kunna visualiseras.
– Via switchar (ett slags nätverksväxlar, reds anm.) kan vi koppla ihop servern med både fasta och trådlösa sensorer. Systemet är heterogent byggt så att man i princip ska kunna sätta in vilken sensor som helst, vi är inte knutna till ett visst operativsystem eller så.

Tillgängligt för innovatörer

Tanken är att det smarta ridhuset ska vara öppet för innovatörer som är i behov av tekniken.
– Vi bygger infrastrukturen och är övertygade om att den kommer att inspirera till många projekt. Arbetet kommer att ske i samarbete med startups, som till exempel behöver kunna se vad som händer när en häst tränas på ett visst sätt, säger Madeleine.

"På detta sätt kan man mäta sådant som hastighet, gångart, riktning, stigbygeltryck med mera. Innovatörerna får bestämma vad de vill titta på, vi på Ridsportens Innovationer tillhandahåller den tekniska infrastrukturen", förklarar Madeleine.
“På detta sätt kan man mäta sådant som hastighet, gångart, riktning, stigbygeltryck med mera. Innovatörerna får bestämma vad de vill titta på, vi på Ridsportens Innovationer tillhandahåller den tekniska infrastrukturen”, förklarar Madeleine.

Hon berättar att de i skrivande stund för diskussioner med innovatörer, forskare, företag, studenter och universitet. Och att konkreta projekt är på gång, även om det än så länge är inofficiellt vilka de är. Det Madeleine tror och hoppas är att projekten kommer att innebära ett lyft för hela ridkonsten.
– Du får en objektiv bedömning med sensorer. Exempelvis skulle vi kunna mäta hur mycket ryttare rider på volt respektive på rakt spår under ett pass, hur mycket det rids i varje varv och så vidare, säger hon och fortsätter:
– Det smarta ridhuset blir definitivt inte lika exakt som en labbmiljö, men det kommer att gå att göra en hyfsad bedömning av både hästens och ryttarens rörelser. Möjligheterna är oändliga!

Sporten blir ”sportigare”

Även tävlingssporten har mycket att vinna på att anamma modern teknik.
– Tänk exempelvis en dressyrtävling, vad mycket kul man skulle kunna hitta på. Monitorer skulle inte bara kunna visa domarpoängen i realtid, de skulle även kunna räkna upp antalet steg i piaff och så vidare, spånar Madeleine.

Anders bär en pytteliten sändare i fickan. Enligt honom blir det otroligt betydelsefullt för skolan att den här tekniken finns på plats. "Det är bara fantasin som sätter gränser för hur vi kan använda den. Varje år finns det jätteroliga ex-jobb där detta skulle kunna komma till praktisk nytta."
Anders bär en pytteliten sändare i fickan. Enligt honom blir det otroligt betydelsefullt för skolan att den här tekniken finns på plats. “Det är bara fantasin som sätter gränser för hur vi kan använda den. Varje år finns det jätteroliga ex-jobb där detta skulle kunna komma till praktisk nytta.”

Hon är övertygad om att smart teknik under ridtävlingar kan bidra till att göra sporten mer intressant för utomstående.
– Får vi in mer teknik blir det liksom mer sport, vilket i sin tur kan få fler att vilja titta på ridsport antingen live eller på tv. Om man kollar på en golfsändning visualiseras exempelvis bollbanorna live.
Samtidigt är Madeleine noga med att poängtera att forskare och innovatörer inte kommer att sitta och spionera på ryttare eller publik.
– Data samlas enbart in anonymt och bara från dem som har godkänt det. Vi har säkrat hela systemet utifrån de nya GDPR-reglerna för personlig integritet. Det vi kan göra är att kategorisera hästar och ryttare utifrån vissa egenskaper, men data lagras inte med mer specifika ”personuppgifter” än så.

Ett lyft för ryttare och hästar

Den största vinsten med det smarta ridhuset tillfaller ändå ryttarna och deras hästar.
– Vi ryttare kan få mer objektiv kunskap, som gör att vi kan lämna mindre åt tyckande och slump i träningen. Sedan får man inte glömma att både människor och hästar är individer, det här kommer inte att ersätta ridhandböcker eller tränare. Men objektiva data kan absolut komplettera de mänskliga sinnena och ryttarkänslan, säger Madeleine.
Något hon tycker är väldigt fascinerande med det här projektet är att ridsporten har en så lång och viktig historia, med mängder av traditioner och erfarenhetsbaserad kunskap.
– Det vi kan göra med modern teknik är att hitta bevis för att det vi tror oss veta faktiskt stämmer. Har en viss övning den effekt vi hoppas? Det här är riktigt kul ur ett ridkonstperspektiv, att vi kommer att kunna bevisa eller dementera olika hypoteser och ”sanningar”.

Kommer systemet att användas i utbildningarna här?
– Absolut, exempelvis kommer hippologerna som gör sina ex-jobb att ha tillgång till det här. Även studenter från andra utbildningar kan höra av sig med idéer, det är bara att kontakta min kollega Kristina Berggren på Ridsportens Innovationer och presentera sitt projekt.
– Den tekniska biten har vi koll på, vi kan dessutom tipsa om kunniga personer på olika områden. Så man måste inte ha den tekniska kompetensen själv för att nyttja det smarta ridhuset. Du behöver inte kunna programmera, det viktiga är en riktigt bra idé.

Ridsportens Innovationer

Svenska ridsportförbundet har tillsammans med Saab och hästsportens riksanläggningar, ridskolan Strömsholm och Flyinge, startat ett nytt och långsiktigt projekt för att öka innovationskraften inom svensk ridsport.
Projektet Ridsportens Innovationer har som mål att på ett konkret och praktiskt tillvägagångssätt samla, utvärdera och driva utveckling av innovativa produkter, metoder och tjänster som är till stor nytta för ridsportens aktiva.
Projektet har tre fokusområden:

  • Hästens välfärd och hållbarhet
  • Utbildning och träning
  • Upplevelsen av ridsport

Hästsmart

Fler inlägg från Hästsmart

23 May 2018

Årets innovatör – första finalisterna utsedda

Nu är den första finalisten, som blev två i och med att de delar sin plats, i tävlingen “Årets innovatör” inom ridsporten utsedd. Att de båda innovatörerna delar finalplatsen beror på att idéerna – som handlar om hästens välbefinnande – har beröringspunkter med varandra.

Utvecklingscentrumet för ridsporten, Ridsportens Innovationer, kommer under 2018 att utse Årets innovatör inom ridsporten. Juryn bestående av Saab (representerat av Stefan de Flon), projektledare för Ridsportens Innovationer (Madeleine Malmsten och Ricky Strandberg), Ridskolan Strömsholm (Karin Morgan), Hippson (Johan Sjögren) och dressyrryttaren Malin Rinné har nu utsett den första av fyra finalister.

Första finalplatsen är delad och går till Simon Sparw samt Kristina Cedrins. De har skissat fram varsin innovationsidé som underlättar för hästägaren och förbättrar hästens välbefinnande, samtidigt som den är bra för miljön. Av IP-skäl (intellectual property, alltså immaterialrätt) kan vi dock inte berätta exakt vad det handlar om för innovationer just nu…

Programmerare med många utvecklingsidéer

Hej Simon Sparw – grattis till en av finalplatserna! Kan du berätta lite kort om vem du är?
– Jag arbetar som programmerare och projektledare inom fastighetsteknik, där vi hjälper våra kunder att sänka sin energiförbrukning. Min tjej har hållit på med hästar hela livet och det är på den vägen mitt hästintresse har väckts.

Simon Sparw
Simon Sparw.

Vad kan du berätta om din innovationsidé?
– Det är någonting det finns ett stort behov av, samtidigt som det löser ett problem. I dag finns alternativa lösningar på marknaden, men min produkt har ett så kallat off-grid-system som gör produkten portabel. Detta så att man kan flytta den vart som helst. Produkten ger mindre miljöpåverkan eftersom den producerar sin egen energi. Jag kan avslöja att den har med hästens välbefinnande att göra.

Har du fler idéer på gång?
– Ja, det här projektet är bara en av de idéer jag har på lager. Jag älskar att skapa och har gjort det ända sedan jag var liten, det är det intresset som har lett mig in i mitt yrke. Det här med innovationer är något jag tycker är jätteroligt.

Hur tycker du att ridsporten ligger till på innovationsfronten?
– Jag som är i en annan bransch, som är väldigt teknikinriktad, kan tycka att det står lite still vad gäller innovationer inom ridsporten. Det finns mycket att utveckla, tekniken kan hjälpa till både med att underlätta vardagen i stallet och med att spara energi. Varje gång jag går förbi en gödselstack man inte utvinner värmen ur blir jag lite ledsen.

Bygger egen hästgård med smarta lösningar

Hej Kristina Cedrins – grattis till en av finalplatserna! Vem är du?
– Jag arbetar som affärsutvecklare på ett fastighetsbolag, där jag jobbar med framtidsanalys och innovation inom framför allt stadsbyggnad.

Kristina Cedrin
Kristina Cedrin.

– I grunden är jag arkitekt. Jag är uppvuxen med hästar och ville bli arkitekt redan som liten, så jag har ritat många hästgårdar… I dag har jag en egen häst som jag tränar och tävlar på hobbynivå.

Vad kan du berätta om din innovationsidé?
– Jag har hittat en lösning som förenklar vardagen för ryttare, både med egen gård och som står i inackorderingsstall. Idén är lösningen på ett problem som i dag innebär stor oro för hästägare, särskilt under vintertid. Problemet orsakar även hästar mycket lidande.
– Ska man tillämpa de lösningar som finns på marknaden i dag är de både dyra och komplicerade, min lösning bidrar med lugn och smidighet i vardagen.

Är innovationer något som intresserar dig?
– Det intresserar mig väldigt mycket och är något jag jobbar med till vardags. Just de ridsportorienterade lösningarna skulle jag gärna vilja arbeta mer med. Vi håller just nu på att bygga en egen hästgård där jag har tänkt bygga in massor av smarta lösningar som jag har sett saknas.
– Fastigheterna för hästar och ridsport är ofta väldigt underutvecklade. Det finns många sätt att både spara pengar och att göra arbetet smidigare på. Innovationer intresserar mig som sagt väldigt mycket – det är lite därför jag känner att jag behöver bygga en egen hästgård!

Hur tycker du att ridsporten ligger till vad gäller innovationer?
– Väldigt, väldigt långt tillbaka. Tittar man på hur fastigheter ser ut så skulle stallägarna, för en väldigt liten investering, kunna tjäna mycket pengar och samtidigt spara mycket energi. Vad gäller ridsportutrustning ligger den på liknande nivå som i andra sporter. Men jag tycker inte att det kommer några bra innovationer från Sverige.

Du är väl med i tävlingen?

Ytterligare tre finalister kommer att utses innan tävlingen avgörs under Sweden International Horse Show i slutet av året.
Anmälningsformuläret hittar du här»
Har du frågor om tävlingen, mejla info@hippson.se så hjälper de dig!

Läs mer: Bli “Årets innovatör” inom ridsporten – ta chansen med din idé!

Ridsportens Innovationer

Ridsportens Innovationer har som övergripande mål att på ett konkret och praktiskt sätt samla, utvärdera och driva utveckling av innovativa produkter, metoder och tjänster som är till stor nytta för ridsportens många aktiva. Initiativtagare är Saab och Svenska Ridsportförbundet som driver Ridsportens Innovationer tillsammans med Riksanläggningarna Flyinge och Strömsholm.

Hästsmart

Fler inlägg från Hästsmart

21 May 2018

Saab International Grand Prix Dressage – mer än en dressyrtävling

( FOTO: Claes Jakobsson )

I höst samlas världseliten i dressyr i Skåne för Saab International Grand Prix Dressage Flyinge. Men eventet är mer än en dressyrtävling.

– Det ska vara som en mötesplats för dressyren, säger tävlingsledaren Cicci Rätz.

Mellan den 27 och 30 september arrangeras Saab International Grand Prix Dressage Flyinge. Det är en renodlad dressyrtävling med klasser för såväl Grand Prix-ryttare som ungdomsryttare. Eventet är en del av Saabs satsning på svensk dressyr.

En som verkligen ser fram emot Saab International Grand Prix Dressage Flyinge är vår svenska storstjärna Therese Nilshagen.

– Jag känner mig väldigt taggad och det ska bli roligt att tävla på Flyinge för första gången, säger hon.

Therese Nilshagen. Foto: Jessica Bergström/Svenska ridsportförbundet

Therese Nilshagens främsta merit är fjärdeplatsen på EM i Göteborg 2017. Då blev hon positivt överraskad över att hon fick hemmapublikens helhjärtade stöd, trots att hon bott i Tyskland sedan 2004. Nu ser hon fram emot att träffa den svenska publiken igen – och det är hon inte ensam om:

– Sverige är känt för att ha en väldigt kunnig och engagerad publik. Jag hör ofta från tyska kolleger att det är hög stämning på svenska tävlingar och att publiken är bra. När jag känner stödet från publiken vill jag gärna ge tillbaka något till dem – då blir man ännu mer taggad, säger Therese Nilshagen.

Programmet på Saab International Grand Prix Dressage innehåller utöver tävlingarna även clinics och miniföreläsningar.

– Det ska vara som en mötesplats för dressyren, säger Cicci Rätz, som är tävlingsledare tillsammans med Christina Klingspor.

Redan nu är det klart att både gamle OS-mästaren Klaus Balkenhol och Therese Nilshagen ska hålla clinics i Flyinge.

– Jag är sällan i Sverige, så jag vill gärna göra något extra när jag får chansen. Känns kul om man kan inspirera ryttare och tränare, säger Therese Nilshagen.

Ämnena på föreläsningarna rör sig kring de kärnvärden som finns i Saabs satsning Dressage Take Off, berättar Cicci Rätz.

– Det handlar bland annat om kost, hälsa och innovation, säger hon.

Cicci Rätz säger också att ett stort fokus ligger på att lyfta fram de yngre ryttarna.

– Jag hoppas att det blir en bra tävling som uppskattas av ryttarna och att det blir ett återkommande evenemang, säger hon.

 

Läs mer: Saab International Grand Prix Dressage Flyinge

Hästsmart

Fler inlägg från Hästsmart

Samarbetspartners